Bättre sent än aldrig.

Ännu ett tappert försök att fortsätta blogga. Skakade hand med min kära vän Ellen om detta idag, efter att vi avslutat vår val-dejt. Ellen och jag går tillbaka en lååång tid. När jag tänker efter firar vi nog 15 år i år! (HUR blev vi så gamla!?) Hemligheten bakom vår relation är bland annat att vi är ganska bra på att hålla den spännande genom att bjuda ut varandra på olika dejter. Några exempel är följande:

IKEA-dejt: Cykel-/biltur till IKEA där vi sakta strosar tillsammans genom varuhuset, klämmer och känner på nya varor, provsitter soffor och vid riktigt festliga tillfällen spelar tv-spel i rummet med den häftiga lampan. Ett stopp i restaurangen är ett måste. Där avnjuter vi köttbullsmenyn (ibland en delad tallrik i värsta Lady & Lufsen anda) och tittar varandra djupt i ögonen. Jag dricker vatten. Ellen cola. Jag kommer aldrig förstå hur läskbaren fungerar. När vi passerat kassorna knyter vi ihop dejten med en krämig glass på vår bänk innan vi går hem.

Månskedspromenad-dejt: En klassiker. Fålhagen ser aldrig så vackert ut som i skenet från gatlyktorna där vi spatserar på trottoarerna och tömmer våra känslor och senaste skvallret över varandra.

Fika-dejt: Kan te sig så HÄR!

Och så idag var det alltså premiär för val-dejten. Kanske en ny tradition att dela vart fjärde år? Duktiga medborgare som vi är tog vi oss till Celsiusskolan och klistrade igen tre små vita kuvert innan vi tog en tur till Willys i duggregn och shoppade bakingredienser. Mysigt!
Nu sitter jag på ett tåg hem… eller bort, dit. Eller vad nu Linköping räknas som. Svårt det där med att flytta hemifrån. Det svänger en himlans mycket, så jag blir nog strax åksjuk och borde runda av det här. Ska föröka komma ihåg att blogga imorgon igen. Verkligen! Hörs då.