"Jag har en livboj från Fyrisfloden i mitt badkar"

Nu har sjuksyrre-grejerna startat i skolan. Och jag har kommit fram till att det här nog kan bli rätt bra ändå. Tills vi börjar ta sprutor nästa termin vill säga....



Har haft en riktig slappardag, blev kvar på en korridorsfest alldeles för länge igår natt, snarare imorse. Det var hemma hos en kompis pojkväns kompis kompis, typ. Den här kompisen hade i alla fall, som rubriken avslöjar, en livboj med Uppsala kommun tryckt i stora bokstäver på i sitt badkar. Mot midnatt hade tydligen alla mina kompisar dragit, men jag hade så trevligt i det rummet jag hamnat så jag blev kvar nästan sist. Fast när det blev lite väl grabbigt snack om öl-resor i tyskland kände jag att det var dags att gå hem.

Eftersom jag vaknade på tok för sent har hela dagen har varit rubbad. Försökte läsa på lite ordkunskap till högskoleprovet medan jag såg på Playa del Sol-dvd:n jag lyckades rycka med mig hemifrån i helgen. Och tog en promenad. Men nu är det nya tag!



Strax ska jag möta upp ett gäng och dra vidare till kvällens korridorsfest. Det är Matilda i vår klass som firar födelsedag och borttagning av gipset hon fick i början av läsåret. Juste! jag måste ju göra ett kort!!! Ha så bra! Ciao!

Uppsala:

Nu har jag kommit på att jag ska åka hem redan på tisdag. Jag kommer ju ändå bli underkänd på tentan eftersom jag inte kan delta på den muntliga delen på torsdagen. Och det är ju skoj att komma hem och bli ompysslad!

Vi ses då!

Jag är en glad filur

Jag har skrattat heeela dagen. Åt mig själv, åt andra, med andra, åt roliga historier, åt HEMSKT roliga historier, åt ingenting och åt allt. Jag kommer ha träningsvärk i magen och munnen imorgon.

Det började redan imorse när jag insåg att jag blivit tantig. Bara det är ju sjukt kul. Sen tittade jag på postern om mitt förbättringsarbete jag pysslade med igårkväll och bröt ihop av skratt. Powerpoint är som sagt inte min starka sida. Sen skrattade jag åt bilden jag valt att lägga in:

Sen skrattade jag ännu lite mer.

På den 45 minuter långa promenaden till skolan log jag hela vägen, om jag inte skrattade högt för mig själv. Till exempel så skrattade jag åt när jag cyklade runt Vättern. Det kändes jättekul för stunden.
Väl framme i skolan blev vårt basgruppsmöte kaos. Alla var helflummiga, det var som om nån behållare med lustgas exploderat i närheten. Vi satt å lyssnade på handledarens historier om patienter som mer eller mindre lyckats med självmordsförsök. Det var helt bisarrt roligt!
Efteråt behövde större delen av gruppen gå till biblioteket och skriva ut sina posters. Av någon anledning var det otroligt roligt att skriva ut papper, jag var nästan orolig för att de skulle kasta ut oss, så mycket som vi skrattade. När jag såg de andras afficher skrattade jag ännu mer åt bilden ovan, eftersom deras var profsigt stylade. Rebeckas och mina afficher sover över på biblioteket bakom böckerna på hylla Vu inatt. Vi orkade inte släpa hem dom. Det vore fantastiskt kul om dom var borta imorgon.
Vägen hem från skolan med Hanna och Beckan blev också den ett kippande ett luft mellan skrattsalvorna.
Så fort jag kom hem blev det band hero i två timmar med 4 andra människor. Sen bjöd jag korridorsgrannen på pannkaksmiddag för han såg ut som om han behövde det. När klockan var jättemycket kom jag på att jag, hanna och beckan bestämt oss för att bjuda på fika imorgon, så nyss har jag precis bakat blåbärsmuffins och hängt med Erik i köket. Och nu är klockan jättemycket ännu mer och jag borde göra läxa, men så kom jag på att jag vill ha den här dagen nedskriven någonstans - så då fick det bli här!

Dagens lärdomar:

• Det låter jättekul när jag sjunger Metallica-låtar
• Om man tänker lägga sig framför ett tåg, borde man knyta fast sig på rälsen så man sitter fast ordentligt.
• Om man säger "Hej och hå farbror blå!" till gubbar i blå jacka som går förbi, blir dom väldigt glada.
• Det luktar hamster i en av de underjordiska gångarna på sjukhuset.
• Det finns inget som är så kul som när man råkar ha sönder saker som inte borde gå sönder.
• Att skratta riktigt mycket är den bästa känslan!
  

Nu ska jag göra klart den sista delen av mitt förbättringsarbete. Det är att sammanställa min arbetsprocess. Jag har skrivit min i dagboksform. Idag insåg jag att man bara skulle stapla upp lite mål och problem som uppstått på vägen. I Rebeckas skulle det kunna stå:

Vecka 1:
- Gå till skolan istället för att åka buss
- Försov mig på torsdagen och blev tvungen att åka buss.

I min står det (mitt arbete gick btw ut på att öka styrkan i benen):

Vecka 3:
Den här veckan är jag tokförkyld. Dessutom är det tokigt kallt utomhus så min cykel har fryst fast på ettans växel. Pedalerna går bara runt, runt, runt utan nått motstånd alls. Jag kan inte heller andas genom näsan, och då är det jättejobbigt att sitta med benen i 90 grader mot en vägg. Jag orkade bara 13 sekunder. I helgen kommer en kompis, då kommer jag inte träna alls. Mina mål till nästa vecka är att bli frisk, tina cykeln, inte ha kompis.

Läraren som ska rätta min kommer ha kul!

En sista sak som jag har skrattat sjukt mycket åt idag också är tentan till den kursen vi läser nu. Vi skriver tentan på onsdag, sen på torsdagen är det obligatorisk muntlig utvärdering. Jag åker på min vinstresa på torsdagen, så jag missar utvärderingen och kommer bli underkänd. Sen kommer den roliga delen: omtentan är den 21 april, men tror ni inte att jag ska åka utomlands igen den 22:a?! Om dom sätter den muntliga delen dagen efter där också kommer jag bli underkänd en andra gång. Jag ska vara hemma heeeela resten av terminen, men har lyckats pricka in just de två datumen. Ibland är livet underbart komiskt!!! Det är helt enkelt inte meningen att jag ska klara av HEL-kursen. Hahaha!

Oj, vad mycket jag har skrivit. Åh! nu börjar Scrubs - Yeeeij! Hejsvejs!

Tantigt värre

Hur hände det här? Det har smygit sig sakta, sakta på. Små händelser som jag nu lyckats urskilja och sammanfatta i ett påstående:

-JAG HAR BLIVIT TANT!!!

Det sägs ju att man blir vuxen när man flyttar hemifrån, men jag har ju typ blivit pensionär!!!

Här är några av faktorerna:

- Jag tycker att "Efter tio med Malou von Sivers" är ett jättetrevligt program.

- Jag vet inte hur man använder Power Point eller Excel.

- När jag igår försökte använda Power Point och Excel hakade datorn upp sig. Jag drog ur sladden i hopp om att datorn skulle dö. Jag har en laptop, dom dör när batteriet tar slut, och det brukade jag veta (Herregud, är jag senil nu också?!)

- I helgen köpte jag en fingerborg.

- Två söndagar i rad har jag tittat på Bingolotto, utan lott, och diggat till dansbandsmusiken som spelas när de rabblar upp siffror.

Jisses! Men nästa vecka ska jag åka på resa till godisfabrik och gå på damsupé på Västgöta Nation - det känns inte så tantigt i alla fall. Kanske är jag bara inne i en liten svacka? Tantsvackan. Ja, så är det nog.

Att skratta är viktigare än skolarbete. Eller hur?! Jag borde göra både det ena och det andra, men jag fick en sån otrolig lust att läsa. Jag har nu läst två böcker de senaste timmarna: Hemma hos Martina och Martina-koden. Det var säkert den tusende gången jag läser dem, men böckerna är så otroligt roliga! Jag skrattade så jag blev tvungen att lägga ifrån mig boken flera gånger. Till er som jag redan inte tjatat på, så är det här mitt boktips!

Fast lite effektiv har jag varit idag. Imorse var jag på studiebesök på neurologen (det blev ju inställt sist), och sen kring lunch skrev vi klart grupprapporten. Härligt härligt! Så nu är det bara min dumma förbättringsarbetes-poster som ska göras samt lite tentaplugg. Men jag har ju flera dagar på mig innan allt det ska va klart. Lugna puckar!

kRISigt läge

Är jag den enda människan i världen som får ont i höger underarm och axel när jag äter ris? Eller finns det nån annan?!

Hej världen!

Tänkte meddela att det finns en viss risk för att det kommer bli lite mer bloggande än vanligt under den närmsta en och en halva veckan som är kvar till tentan. När det drar sig ihop till prov-plugg tenderar jag nämligen att göra ALLT annat än just det. Typ städa mina skåp i köket, vässa alla pennorna i mitt pennställ, klippa naglarna, måla naglarna, ställa om klockan så den går exakt rätt på sekunden, ställa böckerna i bokhyllan i bokstavsordning - först efter titel för att sen komma på att det ska göras enligt författarnamn, räkna ut hur många dagar det är kvar till sommarlovet (94 st), resna plånboken på kvitton, rita krumelurer i kollegieblocken, lära mig alla låttexter till finallåtarna i Melodifestivalen, göra fruktsallad av halvrutten frukt, kasta lite pil med nån annan plugg-smitare i allrummet, öva på att fiskbensfläta mitt hår och att delta i en ny godistävling är bara ett axplock av allt jag hellre gör än pluggar. Jag har verkligen ingen motivation. ALLS.

Jag har, så här efter 13 års skolgång, börjat tvivla på om skola verkligen är något för mig. Eller, alltså, skola kan va kul. Att träffa kompisar är ju det bästa! Och det är skoj att lära sig nya saker. Men just det här med prov. Det är inget som står högt i kurs hos mig. Men jag får väl försöka komma ihåg att jag aldrig mer behöver skriva ett fysik eller matteprov igen. Det är en mycket uppmuntrande tanke. Fysik B är det värsta jag någonsin gjort, jag har aldrig känt mig så dum som jag gjorde vissa lektioner vi hade då. Speciellt några labbar vill jag minnas. Den känslan ligger gömd riktigt långt bak i min känslosamling.

Vet ni vad jag borde göra nu? Gå en promenad! Solen skiner ju. Hejsvejs

Personlighetsklyvning?

Jag kom på mig själv med att nynna på Metallica imorse. Vad händer med mig!? Vem är jag?!
Har jag blivit en rocker?!
Knarkar Peter Jöback-musik på Spotify för tillfället för att gå tillbaka till ursprungsläget: Tuggummipop.


Hade tänkt göra massa läxor idag. Det blev inte enda, än så länge. Om en halvtimme ska jag och några korridorare knalla över till Herrgårn' här bredvid och äta middag tillsammans. Sen är det Melodifestivalen som gäller för hela slanten.
Tidigare idag var jag med Rebecka och letade efter sandslottsbygge som tydligen skulle vara, men vi hittade inte det så vi tog gratisbussen till köpcentrat Tornby (typ gränby å Ikea-området i Uppsala tillsammans). Jag shoppade, förrutom en trevlig Ikea-korv-lunch, en strykbräda, en flaska babyolja, fluortabletter med hallonsmak, ett nattlinne och två orkidéer med tillhörande krukor. Mitt shoppingbeteende kan inte vara normalt. Jag måste köpa, köpa, KÖPA!!! Hela tiden. Det slutade med att Rebecka satte köpstopp på mig. (TACK!!!)

Igårkväll tänkte jag på en sak, jag tycker jag fyndar hela tiden när jag köper saker. Men så slog det mig att jag ju köper allt på csn-pengar. MED RÄNTA! Allt är ju egentligen skitdyrt. Så då tänkte jag att jag ska sluta köpa saker och bara spara så jag kan betala tillbaka lånen smärtfri...are. Men så kan man ju heller inte tänka.
Jag läser ju en etik-kurs nu, så jag försökte tillämpa en etisk teori på mig själv. Jag kom fram till att jag lever helt enligt hedonismen som menar att människan strävar efter lust och njutning. Konsekvensetiken däremot kan man väl säga att den går emot mig.

Den här kursen har helt förstört oss. Vi tillämpar olika teorier på allt och alla. Häromdagen kom vi i en diskussion fram till att jorden nog har dåligt KASAM om man tänker på växthuseffekten. Den har svårt med copingen för tillfället, och vår planets livskvalitet är antagligen inte alls på topp.

Nu ser mitt rum inte längre ut som ett hotellrum. Blommor och min rosa Claes Olsson-radio gjorde susen på fönsterbrädet!

Ha en bra kväll mina vänner!

Gissa vem som är populärast i korridoren idag?!

( -Yes! Det ÄR en Magic Bullet-kopp i diskstället. Jag är en mycket lycklig ägare!)

Halleluja moment!!!

Vi fick precis 6 stjärnor på Band Hero, det betyder att både Faruk (på gitarr) och jag (sjungandes) fick 100% var när vi spelade! Jag har aldrig fått 100% på Singstar ens. Och sången vi spelade var Wannabe med Spice Girls. Den innehåller ju till och med rap-delar som jag tydligen klarade!!! Jag är så stolt!!! Vi trodde att 5 stjärnor var max, men man kunde tydligen få ytterligare en! Ingen kommer tro oss när vi berättar det. Typiskt...

Imorn är det alltså neurologen som gäller. Ska bli spännande, men jag har blivit varnad av min USA-mamma att första gången på sjukhus kan vara skrämmande - med alla sjuka människor, pipande apparater, kroppsvätskor och blodprover, hon hade känt sig rädd sin första gång. Det kändes skönt att hon sa det, för det betyder ju att man kan komma över det.

Nu måste jag försöka stänga ventilen på mitt fönster som mina utländska vänner "turken" och "kinesen" har mixtrat med. De tycker det är sjukt kallt inomhus, en av dem kan inte sova om nätterna för han bara skakar och den andre brukar vakna av att läpparna spricker av köld. Jag tycker så synd om dem, och jag förstår dem verkligen - fast tvärtom. Jag led av övervärme vissa nätter i Florida. Ivilket fall, dom har öppnat ventilen för att jag ska få visa vilken viking jag är, men nu är det lite kyligt här inne faktiskt, inte så att jag lider, men jag är orolig för att all min frukt ska dö ifrån mig precis som basilikan. Jag har tre ståtliga ananasar på fönsterbrädet som ska mogna till sig, men dom kommer ju försätta sig själva i vinterdvala och OMOGNA till sig istället!
Tjing tjong so long!